...

CO2-utsläpp för fordonsflottor: mätning och rapportering

Författare: Agnes Levander
Publicerad: 21. september 2026
Senast uppdaterad: 21. september 2026
Uppskattad lästid: ~12 min
INNEHÅLL

CO2-utsläpp från fordonsflottor har gått från intern miljöuppföljning till obligatorisk rapportering för allt fler verksamheter, drivet av CSRD-direktivet och kundkrav i värdekedjan. Att mäta, beräkna och rapportera flottans utsläpp kräver systematisk datainsamling som få verksamheter har haft på plats tidigare. Den här sidan går igenom hur mätningen fungerar, vilka standarder som gäller, och hur en fleet management-plattform stödjer arbetet.

Varför är CO2-mätning för fordonsflottor viktig just nu?

CO2-mätning har gått från frivillig marknadsföring till obligatorisk rapportering för allt fler verksamheter. Tre huvudorsaker driver utvecklingen.

EU:s CSRD-direktiv (Corporate Sustainability Reporting Directive) trädde i kraft 2024 och fasas in stegvis. De första företagen som omfattas är stora börsnoterade koncerner, men kraven utökas successivt till fler verksamheter. Även företag som inte formellt omfattas berörs indirekt genom kundkrav.

Stora företag kräver hållbarhetsdata från sina leverantörer. Åkerier och transportbolag som kör åt större kunder, byggföretag eller offentlig sektor måste kunna leverera CO2-rapporter på sina uppdrag. Utan sådan data riskerar de att förlora upphandlingar.

Konsumentmarknaden och investerarna efterfrågar hållbarhetsdata alltmer. Verksamheter som kan visa dokumenterad utsläppsminskning har en konkurrensfördel både mot kunder och kapitalmarknad.

Vilka utsläppskällor räknas för en fordonsflotta?

GHG Protocol, den globalt vedertagna standarden för klimatberäkning, delar upp utsläpp i tre kategorier.

  • Scope 1 (direkta utsläpp). Utsläpp från förbränning av fossila bränslen i verksamhetens egna fordon. Diesel, bensin och fossil fordonsgas hamnar här. Detta är den största och mest direkt påverkbara källan för en fordonsflotta.
  • Scope 2 (indirekta energiutsläpp). Utsläpp från elförbrukning för laddning av elfordon. Beräknas antingen med genomsnittlig nätmix eller med specifik elavtalsmix, beroende på metodval.
  • Scope 3 (övriga indirekta utsläpp). Utsläpp från upphandlade transporttjänster (om åkeriet anlitar underleverantörer) samt tillverkning och slutbehandling av fordonen. Svårare att mäta men allt viktigare i rapporteringen.

För de flesta fordonsflottor står Scope 1 för 80-95 procent av utsläppen kopplade till transporterna. Fokus ligger därför naturligt på att mäta och minska dieselförbrukningen och att fasa in alternativa bränslen eller elfordon.

Emissionsfaktor: Officiellt fastställt värde för hur mycket koldioxid som frigörs vid förbränning av en bestämd mängd bränsle. Naturvårdsverket och Energimyndigheten publicerar aktuella emissionsfaktorer för olika bränsletyper årligen, och HVO och biogas har lägre faktorer än fossila motsvarigheter.

Hur beräknas CO2-utsläpp från bränsleförbrukning?

Grundformeln är enkel: bränsleförbrukning multipliceras med en emissionsfaktor för den aktuella bränsletypen. Komplexiteten ligger i att få rätt data och rätt faktor.

Emissionsfaktorer varierar per bränsletyp. Fossil diesel har den högsta faktorn, cirka 2,7 kg CO2 per liter enligt Naturvårdsverket. HVO100 (förnybar diesel) har en betydligt lägre faktor eftersom koldioxiden räknas som biogent kolflöde. Biogas och el har egna faktorer baserade på produktionsmix.

För en verksamhet med blandad bränsleanvändning krävs uppföljning per bränsletyp. Ett fordon som körs på både fossil diesel och HVO100 måste räknas separat, och blandade tanknings- eller påfyllningsstationer komplicerar bilden ytterligare.

Emissionsfaktorer uppdateras årligen. Naturvårdsverket publicerar aktuella värden, och för formell rapportering behöver historisk data ibland räknas om när nya faktorer publiceras. Detta kräver att grundvolymerna finns kvar och är sökbara.

Vilka utmaningar möter verksamheter i praktiken?

Fyra praktiska problem återkommer i verksamheter som ska börja rapportera systematiskt.

  • Datakvalitet varierar mellan källor. Bränslekortsdata är tillförlitlig för volym men saknar koppling till specifika fordon eller resor. Manuella uppgifter är ofullständiga. Telematikdata är detaljerad men täcker inte alltid alla fordon.
  • Alternativa bränslen komplicerar beräkningen. HVO, biogas och blandade tankningar har andra emissionsfaktorer än fossila motsvarigheter. Systemet behöver hålla reda på vilket bränsle som tankades när.
  • Spårbarhet krävs för externa revisorer. Rapporterade siffror måste kunna verifieras genom att dra data tillbaka till källan. Handhållna beräkningar räcker inte för formell rapportering.
  • Rapportformat varierar mellan kunder. Olika kunder och rapporteringsstandarder kräver olika format och detaljnivåer. Systemet behöver kunna exportera flexibelt.

Hur stödjer en fleet management-plattform CO2-rapporteringen?

En fleet management-plattform som samlar bränsledata tillsammans med fordonsdata löser flera av dessa problem automatiskt.

Bränsleförbrukning per fordon och tidsperiod är tillgänglig direkt från telematiken. Koldioxidutsläpp beräknas kontinuerligt med aktuella emissionsfaktorer per bränsletyp, och historiska data kan räknas om vid behov när faktorer uppdateras. Data för Scope 2 (elladdning) hanteras separat för elfordon.

Rapporter kan skapas för valfria tidsperioder och exporteras i format som är kompatibla med vanliga rapporteringsstandarder. Spårbarhet till källan är inbyggd, så en extern revisor kan följa siffran hela vägen tillbaka till enskild resa och enskilt fordon.

Från årliga sammanställningar till kontinuerlig rapportering

GSFleet Manager registrerar bränsleförbrukning och uppskattar CO2-utsläpp per fordon och resa via Insights-modulen. Data kan brytas ner efter fordon, period eller andra dimensioner och exporteras i CSV-format för integration med hållbarhetsrapporteringsverktyg. Detta gör att rapporteringen kan gå från ett stort arbete vid årsskiftet till en löpande process som är alltid uppdaterad. Verksamheten kan också visa CO2-avtryck per uppdrag eller kund, vilket blir allt viktigare för åkerier som kör åt CSRD-omfattade beställare.

Läs vidare

Relaterade sidor i samma innehållsnät:

Vanliga frågor

Hur beräknas CO2-utsläpp från en fordonsflotta?

Utsläpp beräknas genom att multiplicera bränsleförbrukningen med en emissionsfaktor som Naturvårdsverket publicerar årligen. Olika bränsletyper har olika faktorer, med HVO och biogas väsentligt lägre än fossil diesel.

Vad är skillnaden mellan Scope 1, 2 och 3?

Scope 1 är direkta utsläpp från egna fordon. Scope 2 är utsläpp från el som köps in, till exempel för laddning av elfordon. Scope 3 är övriga indirekta utsläpp, till exempel från upphandlade transporttjänster. För en fordonsflotta står Scope 1 typiskt för 80-95 procent av utsläppen.

Vilka företag måste rapportera CO2 enligt CSRD?

CSRD fasas in stegvis från 2024 och framåt. De första att omfattas var stora börsnoterade koncerner, och kraven utökas successivt. Företag som inte formellt omfattas berörs indirekt genom kundkrav i värdekedjan.

Kan CO2-data från fleet management användas för CSRD-rapportering?

Ja, förutsatt att systemet stödjer aktuella emissionsfaktorer, ger spårbarhet till källan och exporterar i format som är kompatibla med rapporteringsstandarderna. Detta är standard i moderna fleet management-plattformar.

CO2-utsläpp för fordonsflottor

Vill du se hur det fungerar i praktiken?

Boka en kostnadsfri demo, så visar vi hur GSFleet Manager beräknar och rapporterar flottans CO2-utsläpp löpande via Insights-modulen. Vi anpassar demon efter hur din flotta ser ut idag och vilka rapporteringskrav du möter.